Mitt flyttdatum har flyttats till den 17/4. Det fick jag reda på för inte så längesedan. Men eftersom det är en massa fotbollsgrejer i helgen för ungarna var det bäst så. Men jag kommer få panikpacka/tokpacka och försöka sova så lite som möjligt. Men det ska nog inte vara några problem. Brukar inte vara det....
Sedan är jag i skrivande stund utelåst från min lägenhet. Alexis låste in mina nycklar. Insåg jag när jag åkt hela vägen hem och ska öppna dörren. Så jag köpte honom en tågbiljett. Låssmed är inte kul då de bryter sig upp och måste byta hela låset. Dyyyyyyrt.... Så var det grejen att han faktiskt skulle ha kommit hit då. Men det kommer en snubbe med taxi och säger att det är inställt och att han ska köra dem till skogen i nån liten liten håla där de inte ens har ett stationshus... Jag ringer sj. Enligt dem har tåget visst gått i tid. Men när det hade gått 10 minuter hade det inte alls gjort det. Och han var där 10 minuter innan med... Så han och en till som skulle med tåget sitter fast i en liten håla. Jag ringde tillslut Alexis farbror. Så de lämnar av den andra snubben i den staden de skulle till. Och sedan kommer de hit. Hans farbror är verkligen en go person som alltid ställer upp om han kan. Jag har ingen koll på när de kommer. Men jag hoppas på att det är snart iaf. Jag sitter ju här och fryser... Såklart har jag ingen jacka. Tur att man kan vara inne. Och de har fortfarande inte sparkat ut mig... Jag som bara köpte en shake och cheesecake.
Sen krånglar telia. De hittar inte huset som jag ska bo i. Det känns inte riktigt bra. Och kopplar de inte in det på samma telestation som det andra huset på gården är jag rätt körd. Då kan jag inte ha internet. Och det funkar inte för mig. Visst, svärmor låter mig låna. Men ändå...
Nån som vet hur jobbigt det är att sitta och vara skitnödig på max och ha fobi för offentliga toaletter?! Gick på en annan som jag betalade fem spänn för förut på torget. Där inne var det vidrigt. Smutsigt, luktade kiss till förbannelse och inte ens ringen såg ren ut. Så jag gjorde mig ett skudd av papper. Och det tar ju sin lilla tid. Men men... Hoppas att de är på g snart. Börjar känna mig rastlös och orolig. Känner mig rätt sliten med för den delen.... Men men...
ALDRIG glömma sin nyckel någonstans. ALDRIG! För det hjälper inte hur det brukar vara i en situation som denna... Jag brukar inte glömma min nyckel...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar