Är jag konstig som har en dröm om att få hjälpa till att dela ut mat vid jul till hemlösa? Att få ge lite kärlek tillbaka utan att kräva mer än mätta magar? Är jag konstig som mår dåligt och får kväva gråten när jag ser nån som är hemlös? Är jag konstig som tycker att jag inte kan döma deras situation när jag inte vet varför de har hamnat där? Är jag en konstig människa för att jag är uppfostrad till att ha empati och dela med mig av det jag har?
I så fall är jag glad för att jag är en konstig människa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar