framflyttade flyttdatum, utelåsning, telia krånglar

Mitt flyttdatum har flyttats till den 17/4. Det fick jag reda på för inte så längesedan. Men eftersom det är en massa fotbollsgrejer i helgen för ungarna var det bäst så. Men jag kommer få panikpacka/tokpacka och försöka sova så lite som möjligt. Men det ska nog inte vara några problem. Brukar inte vara det....

Sedan är jag i skrivande stund utelåst från min lägenhet. Alexis låste in mina nycklar. Insåg jag när jag åkt hela vägen hem och ska öppna dörren. Så jag köpte honom en tågbiljett. Låssmed är inte kul då de bryter sig upp och måste byta hela låset. Dyyyyyyrt.... Så var det grejen att han faktiskt skulle ha kommit hit då. Men det kommer en snubbe med taxi och säger att det är inställt och att han ska köra dem till skogen i nån liten liten håla där de inte ens har ett stationshus... Jag ringer sj. Enligt dem har tåget visst gått i tid. Men när det hade gått 10 minuter hade det inte alls gjort det. Och han var där 10 minuter innan med... Så han och en till som skulle med tåget sitter fast i en liten håla. Jag ringde tillslut Alexis farbror. Så de lämnar av den andra snubben i den staden de skulle till. Och sedan kommer de hit. Hans farbror är verkligen en go person som alltid ställer upp om han kan. Jag har ingen koll på när de kommer. Men jag hoppas på att det är snart iaf. Jag sitter ju här och fryser... Såklart har jag ingen jacka. Tur att man kan vara inne. Och de har fortfarande inte sparkat ut mig... Jag som bara köpte en shake och cheesecake.

Sen krånglar telia. De hittar inte huset som jag ska bo i. Det känns inte riktigt bra. Och kopplar de inte in det på samma telestation som det andra huset på gården är jag rätt körd. Då kan jag inte ha internet. Och det funkar inte för mig. Visst, svärmor låter mig låna. Men ändå...

Nån som vet hur jobbigt det är att sitta och vara skitnödig på max och ha fobi för offentliga toaletter?! Gick på en annan som jag betalade fem spänn för förut på torget. Där inne var det vidrigt. Smutsigt, luktade kiss till förbannelse och inte ens ringen såg ren ut. Så jag gjorde mig ett skudd av papper. Och det tar ju sin lilla tid. Men men... Hoppas att de är på g snart. Börjar känna mig rastlös och orolig. Känner mig rätt sliten med för den delen.... Men men...

ALDRIG glömma sin nyckel någonstans. ALDRIG! För det hjälper inte hur det brukar vara i en situation som denna... Jag brukar inte glömma min nyckel...

Påsken på gården

Den vita tvillingen (den andra är svart) ligger och gottar sig under frukosten

Var ute igår morse och tog lite kort på fåren, hundarna och alla andra djur här. Det var riktigt trevligt. Solen sken och alla var glada. Lammen var riktigt söta. Igår kväll var de ute och skuttade som små tokar. Stångas lite med sina tråkiga syskon som ligger och bara latar sig eller som bara vill käka. De är grymt söta kan jag meddela.

Lotte och Voice Sitter och ser söta ut i moronsolen

Här har vi Lotte och besökaren Voice som är tänkt att bli årets kärlekspar =P De är jäkligt söta ihop och det är inte långt ifrån. och fud vad han är fin den hunden! Jag som då är hundrädd. Men han är jordens snällaste. Han är stor dock. Men snäll som bara den! Lugn och fin. Och han lyssnar bra med. Det är skönt. Det är lite så att jag vill ha honom. Kan inte jag få honom? =P Men nej, det kommer jag ju inte. Men han är riktigt fin. Kommer bli fina valpar av dem. Vet inte hur många valpar det kan tänkas bli. Men det är ett bra gäng som redan är bokade. Minst 5 vad jag vet. Så det kan ev vara hela kullen som redan är bokade. Det vet man aldrig. Men söta lär de bli iaf. Hoppas på många blue merle för det är nog lite min favorit-täckning. Men sen är lotte svart och fin med så... Men men...

Idag är det iaf påskafton och det har varit äggjakt i nyvakenheten. (Jag slapp att hosta som en galning imorse) Vart bara kissnödig och rätt morgonsnorig. Så det gick faktiskt att soma om. I en härlig sked eftersom jag frös en del efter att ha knatat ut tidigt som bara den i morgonrock. Det var mys hur som haver att krypa ner och säga att man fryser och få lite mer på sig och sin goa man som kramar och värmer (även om han somnade fortare än jag och snarkade högt som tusan =P )

Sedan blir det påskmat och "farbror" kommer hit. Blir nog en hel del spelsnack där. Han spelar ju oxå world of warcraft. Och jag är ju hans chef i spelet ;) Det är iinte dåligt =P Men han levlar lite för fort för min smak.... Men men... Det är roligt när man hittar folk med samma intresse. =)

Nu ska jag försöka att inte somna på mitt tangentbord... Jag hade nog kunnat sova i hundra år till...

Då har Russin flyttat

Nu har lillla gumman flyttat. Det verkar som hon trivs som fisken i vatten här som jag väntade mig. Hon hoppar och klättrar lite överallt i huset. Men det verkar lite som att hon vet att det finns mer än bara där hon får vara. Eller så känner hon sig bara så säker att hon vill utforska resten av huset. Rätt gulligt så stursk man kan vara när man eg är så liten och rädd för allt =P

Telia ringde mig igår. Det är platsbrist så det verkar lite svårt att koppla in telefon. Ursäkta, men vad betyder det? Det har ju funnits telefon i huset innan... Men men... Jag hoppas de kopplar in det på rätt station och att de itne tänker gräva. För fel station betyder inget internet... Panik på byrån då kan jag lova... Och om de ska hålla på och gräva och skit. Gissa om jag ska få betala. *suck*

Jag tycker det känns konstigt att inte vara hemma och packa nu när jag ska flytta. Men, nu är det ju ändå så att det är påsk. Och det ska ju grejas lite här innan jag ska flytta in med så... Det blir nog bra ändå.

Idag känner jag mig lite låg. Lite inne i mig själv på nåt sätt. Vet itne varför riktigt. Kanske det håller på att sjunka in allt som jag inte har haft tid att tänka på innan. Jag har verkligen varit superstressad. Och nu när man får slappna av... Det är ju då allt brukar komma sägs det. Sen kan det vara så att jag har sovit dåligt inatt med. SOM VANLIGT ska jag hålla på och hosta hela jävla natten. Jag börjar bli trött på det. Inte konstigt att jag har ont i haslen så fort jag vaknar och går med skiten hela dan =/ Så vaknar man halv sex på morgonen när man somnat först vid 1 och man är kissnödig och hostar som en tok. Det är bar att klä på sig och sätta sig ute i det fria (var en jäkla fin morgon för övrigt) filosofera när man sitter där med byxorna till knäna och försöka att inte hosta. Den där goda morgonciggen kan man bara glömma... Den finns inte just nu.

Nej, jag måste komma på ett sätt att inte vakna av all min snuva, allt mitt hostande, allt pipande i luftrören och verkligen sova ordentligt. Jag känner att jag behöver det. Idag är det lite zombie varning på mig. Jag kommer inte orka nåt tror jag. Får ju inte så mycket sömn. Jäkla allergier och astma!

Flyttsnurr

Man blir ju knäpp i huvudet av att flytta... Det bara är så... Inte nog med att man har en miljard prylar att packa. Man ska göra en massa viktiga saker. Säga upp elen, flytta telefon och bredband (det går inte så smidigt för mig just nu), man ska fixa hemförsäkringen och mycket mer. Samtidigt som det packas och grejas ska man även lyckas med konsten att visa lägenheten. Inte för att vara den som är den, men förstår folk hur svårt det är att packa en liten liten lägenhet och samtidigt hålla någon form av ordning och visa "titta vad rymligt det är". Ummm... Kanske inte så lätt. Men vem vill eg hyra en lägenhet på 42kvm på 4200kr? Men, efter 6 st visningar så visade det sig att någon ville ha lägenheten. Tyvärr så ville personen inte ha den tidigare. Så jag står med hyran för maj med. Rätt ohett... Men min kära svärmor (som lätt kan vinna pris i bästa svärmors-tävlingen) har sagt att jag inte behöver betala hyra medans jag bor där hos dem medans jag betalar här.

Nu är planene såhär. Packa packa packa! Sen håller jag på och bråkar en hel del med glocalnet som inte vill släppa sina 3 månaders uppsägningstid på 3 månader. Och som fått för sig att jag ska vänta i 20-30 dagar efter den 14:e då telefonen flyttas, på mitt internet. Ursäkta, men telia som jag byter till, kan se till att jag får en mindre störning... Altså, de kan flytta mitt bredband snabbt som en liten blå. Sedan upptäckte jag någonting sjukt intressant igår. Jag testade mitt nät. 8mb. Nu är det ju så att jag betalar för 24mb! Kom igen. Jag borde få pengar tillbaka för över det året jag har haft dem... Men jag tycker de kan visa god vilja att lämna över mig till Telia. Men jag får mer svar idag på hur de ska göra. Jag var vansinnig igår på glocalnet. Och jag kommer fortsätta vara det idag...

Alexis var här i helgen och hjälpte mig att greja med en del. Det var behövligt. Vissa saker kan man bar ainte göra själv. Så är det. End of story... Och framför allt fick jag sova. Det hjälpte inte mot gårdagskvällens ångestattack där jag hyperventilerade i 40 minuter. Men det är sånt man får räkna med...

Tänk att jag ska få lov att ta plats i en familj. Vara välkommen... Det verkar sticka i ögonen på en viss moster till mig. Men hon dömer ut mig utan att känna mig... Tråkigt nog. Men men... Det kasnke blir så när man glömmer vad man har gått igenom, hur man själv har betett sig och rättfärdigar även saker som stöld från barn. Låt mig aldrig glömma vad jag har gjort så jag aldrig slutar att lära mig från mina misstag. Men någonting som inte är ett misstag är att flytta. Att börja om lite, få nogonstans att landa. Och få ge det bästa av sig själv. Spännande! Och jag har faktiskt fått någon att kalla mamma... Min svärmor... Hon är en äkta mamma! Hon betyer mycket för mig...

Älskade lilla Kate finns inte mer

Den helt underbara och älskvärda hund Kate finns inte mer. Det känns konstigt. Vi hade så många planer. Vi hoppades på fler kullar. Hennes första var det 9 st i. Söta små kräk =P Jag och min älskade hade diskuterat att jag har sånt tålamod så jag skulle kunna ta det där med klickerträning. Han skulle starta en agility-kurs på sin hundklubb. Hon var den hunden som fick en att lugna ner sig. Som man mådde så bra av att klappa. Jag hade inte känt henne länge när hon fick sin kull. Men hon lät mig vara med där inne hos henne. Hur underbart är inte det då? Hon accepterade mig. Alexis sa att hon gärna la sig mellan honom och hans tjejkompisar. Men jag fick gärna sitta nära honom. Jag kände mig accepterad och omtyckt. Och jag accepterade henne och tyckte så enormt mycket om henne. Hon var en klippa... Hon är mycket saknad i familjen. Kommer kännas konstigt att inte bli hälsad avb henne nästa gång jag kommer dit.

Lilla Kate omkom i en tåg-olycka. Jag hoppas att hon har det bra där uppe i hundarnas paradis och får äta allt hon vill och ligga och sola i en lagom härlig sol där allt bara är perfekt... Kommer alltid få en klump i halsen av att se bilder på henne. Men hon gav mig mycket den korta tid jag kände henne. Hon lärde mig att vara mindre rädd för hundar. Hon var en underbar lärare för mig i hundarnas värld. Tack Kate!

msn irriterar mig

Msn är jobbigt ibland. När det inte funkar som det ska. Jag har ju ingen hotmail. Då blir det genast 10 000 gånger svårare att hitta hur man ändrar lösen. Ska det vara så bara för att man inte väljer deras mailtjänst? http://login.live.com/login.srf?wa=wsignin1.0&rpsnv=10&ct=1238112194&rver=5.5.4177.0&wp=MBI&wreply=http:%2F%2Fmail.live.com%2Fdefault.aspx&lc=1053&id=64855&mkt=sv-SE är den superkorta adressen jag fick av en vän för att logga in på mitt ID-konto... svettigt värre att navigera sig fram där med...

Grejen är att jag är ganska övertygad om att mitt konto är kapat. varför blir jag annars utloggad vid samma tid och har problem varje natt... Mönster är inte slump...

Men jag lyckades klicka mig vidare till min sida och ändra mitt lösen. får hoppas att det funkar bättre nu...

flyttstress

det är kosntigt, även om man tycker att man har massor av tid när man ska flytta så har man itne det. det är tusen och sedan tusen saker att göra som man inte har tänkt på. Jag har varit duktig och fixat med telefon och internet iaf. Då känner mansig duktig. Men ännu duktigare känner man sig när man har fixat sin hemförsäkring.

Snart ska jag ha mitt avslutande samtal med min kurator. Sedan ska jag byta min p-stav den tredje. Då kommer jag nog gnälla och vara lite nervös...

Det ska bli skönt när allt är över. då man kan ta det lite lugnt igen. Då man kan koncentrera sig på sitt hem och inte känna att man är mellan två hem och i 40 kartonger...

Annars händer det inte mycket mer än att jag grejar och donar inför flytten... Har haft två som kikat på lägenheten här men ingen var intresserad. så det ska komma två till imorgon. Får hoppas att nån vill ha så snart som möjligt så jag slipper majs hyra... Man kan ju alltid hoppas iaf. Men får la se...

Märks att lilla russin märker av att det är nåt på g. hon är så himlans gosig och skriker på mig om jag inte sitter ner. och just nu låser hon mina armar genom att lägga sig tvärs över dem. Hon är söt. Men det är lite jobigt med...

Hon ska få flytta innan mig. Dagen innan långfredagen kommer kära svärmor och hämtar mig och katten. så ska vi passa på att ta med så mycket vi kan oxå. Sedan firar vi påsk med familjen. Och på tisdagen åker jag hem igen. Då stannar min lilla primadonna lvar hos Alexis och underhåller honom istället för mig :P Så får jag ta det sista utan att tänka att hon komemra tt krossas. Sedan kommer min kära man på fredagen till mig igen. Och hjälper mig med det där som ska göras dagen innan man flyttar. Och på lördagen efter påsk går flyttlasset (så vitt jag vet). Veckan därefter kommer jag att åka tillbaka och städa ut lägenheten här. Sedan ska nycklarna lämnas in. Och allt ska hämtas här som man städar med. Sedan är jag klar! Sedan är jag inte mellan två hem i 40 kartonger. Sedan bor jag någonstans. Det känns rätt skönt. Men men... Man får leva i nuet och försöka packa det man kan som man inte akut behöver. eg behöver man ju bara lite i köket och ett gäng kläder. annars klarar man ju sig eg... smink och duschsaker kan ju underlätta läget så man inte luktar luffare iofs... Men jag tror att man rent generellt sett har för mycket saker... Men kanske det är det som gör ett hem? Som ger en trygghet? Men vad vet jag...

Jag ska bli sambo

Allt har gått så fort. Nu är det planerat att jag ska bli sambo. Jag ska hyra en stuga på svärförldrarnas gård. Kan säga att charmfaktorn på det lilla huset är enormt. Dock finns det ingen toalett. Än. Så tills vidare blir det till att gå in och göra sina ärenden där. Och när de sover och man inte vill väcka 4 hundar som börjar skälla tar man det ute i det fria och låter vinden smeka rumpan ;)

Jag och Alexis har spenderat lite tid med att tapetsera vårat vardagsrum. Nu har ju inte jag varit med och valt tapeterna. Det gjordes innan vi bestämde att vi skulle bo ihop. Men jag kan bara säga såhär, det blev grymt fint! Jag älskar färgen massor! Och fondväggen (som vi behövde lite hjälp med då mösterpassning är lite lurigt för förstagångstapetserare) blev grymt snygg med! Det kommer bli ett jättefint rum där! Vi ska ju göra om rätt mycket med huset. Villket är roligt. Att man får göra nåt så att det är anpassat efter hur vi vill ha det (till skillnad från en del hyreslägenheter jag har bott i som man undrar hur de har tänkt när de valt tapeter...

Förra helgen var svärfar, Alexis och jag i min mormors hus och valde ut lite saker. Ja, jag lyckades välja så mycket tunga saker att det blev helt tokigt tungt för dem att böra. Känner mig tacksam att de offrade sina kroppar på att hjälpa mig. Sekretären och stereon (med LP-spelare) står inne i huset. Mitt kära linneskåp får stå ute och hålla fåren sällskap tills vidare... Tills vi har byggt ut lite. Och i helgen var min käresta hos mig och hjälpte mig att börja packa och han fixade nåt som har stört mig sååå länge och som nu nästan hade blivit en omöjlighet i mitt liv. Han rensade avloppen i mitt kök! Jag har aldrig varit med om att det har blivit stopp i nåt avlopp. Och jag har bott på många ställen under mina 7år. Men jag påminnde honom om våran deal. Den dagen vi får barn tar jag bajsblöjorna så länge han tar avlopp. Jag klarar ju knappt av rester som hamnat i vasken liksom....

Många verkar tycka att jag är konstig som väljer att flytta så nära mina svärföräldrar. Och att min käresta vill bo så nära dem och inte bryta sig ur bot. Men grejen är ju att jag trivs oerhört bra med familjen. Och vi kommer ju ha vårat egna lilla krypin. Vårt egna hus. Jag hade aldrig kunnat bo med dem så om det inte vore för att jag trivs så bra med dem och att jag har möjligheten att dra mig undan. Men visst är jag nervös. Fröken har ändå bott själv i 7år. Och jag är van vid min mat och mina märken på ditten och datten. Allt från bordsmargarin till vad jag har i min köttfärssås. Nu är det absolut inte så att jag gnäller. Men jag vet att det kommer bli en anpassning för min del och inte bara guld och gröna skogar. Eftersom vi inte har en spis med ugn utan bara kokplattor och en vedspis i vårat hus är det säkrast att äta med de andra. Så att man inte svälter ihjäl där ute =P Och så är det skönt med lite sällskap. Tänk att jag ska sluta äta framför dator och tv varje dag och faktiskt sitta vid ett bord med andra som normala människor gör. Det hade man aldrig kunnat tro ;)

Jg och lilla Russin (min kära katt) bodde ju två veckor vid jul och nyår hos familjen och ute i det lilla huset. Hon trivdes som fisken på vatten. Eller som katten på gården... Hon kommer bli kattens gård =) Dock får hon vara en innekatt. Hon är snart 7år (vad tiden flyger förbi) och har ju sin hjärnskada. Hon skulle bli uppäten av räven där ute fortare än fortast. Hundarna skulle jaga henne. Och sen är hon itne vaccinerad. Sånt behövs ju inte om man bor i lägenhet och har en innekatt. Jag tänkte dock att jag skulle kolla upp när vi har flyttat dit om hon behöver vaccineras. Det är ju lätt att man drar med sig skit in. Även om hon ska vara inne vill jag veta om det finns en risk. Då får vi ta henne till vetrinären och ge henne en spruta. Och jag kommer vara en nojig liten kattmamma som måste ge henne masa gott när vi komemr hem =P Såklart! Alexis säger att hon är bortskämd. Jag säger att hon är bortskämd på kärlek och omtanke. Ho nska minsann passa sig för att gå någonstans där hon inte får vara. I huset blir största oron att hon ska hoppa upp på vedspisen när vi eldar. Det blir rätt varmt där... Men iom att vi sätter in en vedkamin kanske det inte blir så farligt om vi eldar mest i den?

Jag är nervös och har tusen saker att göra innan flytten. Och så ska jag byta bort mitt nedrans glocalnet. MINST en gång om dan blir jag utslängd från att surfa. Ett tag var jag utan när i 36 timmar. Och så kan de inte leverera så snabbt bredband ute på landet. Får se om telia kan göra ett bättre jobb. Dessutom tänker jag trådlöst så att jag kan greja när jag är inne i stora huset med. För om den svarta hunden Lotte (hur fin som helst) får sig en kull vill man ju hjälpa till så gott man kan med valparna när de är på jobbet osv. Och få lite gos och kel =) Hoppas bara inte hon får så många valpar som Kate. Det var jobbigt att räkna in alla när de var lite större och aldrig stod still =P

Nej, nu ska jag ta och vila lite innan jag sätter igång med att greja igen!

Utmattad

Senaste tiden har jag känt att jag är helt utmattad. Vet inte om det är sviterna av influensan som fortfarande sitter kvar. Men jobbigt är det. Känns som jag ska trilla ner och bli liggandes där.

Jag längtar till helgen. Då kommer min Alexis och hälsar på mig och vi ska ha hela helgen för oss själva och bara rå m varandra och visa varandra kärlek. Så som man bör på alla hjärtans dag. För det är ju inte presenter och ditten och datten som räknas den dagen. Det som räknas den dagen är att man visar varandra med kärlek vad man känner och vad man vill. Jag tror det kommer bli bra. Vi kommer inte ha någonting som stör oss. Jag tror det är bra för oss...

Glömska

Jag har insett att jag är rejält glömsk. Jag glömmer hur många saker som helst om dan. Det skumma är hur fort jag kan glömma saker. Jag kan tex sitta här vid datorn och tänka att jag ska gå in på en sida, klicka på bokmärken och sedan bli helt förvånad och undra vad sjutton det var jag skulle titta på. Förut gick jag ut i köket för att ta mig en liten matbit från kylen. Vad hände? Jag glömde självklart min matbit... Jag har lyckats vara så disträ att jag har glömt min fjärrkontroll i kylen.... Man kan skämt en hel del om att man är glömsk. Men ibland vill man bara skrika ut "det är inte roligt längre". För det är inte roligt just nu. Jag har så mycket tankar och idéer, men jag har ingen möjlighet att fånga upp dem....

Ringde ungdomsmottagningen med igår. Några problem... Hon jag fick prata med var la inte den mest trevliga jag har pratat med, men värst var att jag har verkligen problem och jag ska ändå behöva vänta tills den 24:e innan jag får komma och ens prata med hon som sätter in p-stav. Men de trodde inte att jag skulle kunna sätta in min p-stav hos dem... Inte om jag vill ha en som håller i fem år. Men jösses.... Den jag har haft i nu har ju inte varit inne i ens två år, och ändå krånglar det som fan. Om det nu är sånt tryck på ungdomsmottagningen tycker man att de faktiskt kan få mer personal. Funderar på att ringa till vårdcentralen eller den vanliga barnmorskan och betala lite pengar istället så jag får det gjort lite snabbare. Jag vill ha en ny stav. För hormonspiralen som vi funderade på sak tydligen göra jävligt ont att sätta in. Och jag hatar verkligen dessa "gräv-sessioner" i det privataste av det privata... Mitt underliv är heligt för mig... Nej, jag vill ha en stav (är eg två stavar)som håller länge! Än ska det inte bli några barn vad jag vet iaf...

Händelserik helg!

I helgen var jag hemma hos Alexis. Det har verkligen hänt mycket. Vi myste på fredagen med cola, chips och dipp. Tills jag mådde dåligt iaf. Men sen låg vi och kramades en massa hela natten. Var så mysigt att skeda. Jag är en mys-junkie. Det finns ingen tvekan om det! Rätt bra eftersom jag och lilla Russin är lika på det området...

Men lördagen var la lite blandad. Jag och Alexis gjorde en smörgåstårta till hela familjen och sedan kom två av hans vänner förbi en sväng så de fick sig en bit de med. Sedan åkte vi iväg för att spela och grejer. Fick ju påpeka att jag kan faktiskt spela jag med. Vet inte vad det är med killar och spel... Senare iaf fick jag ett rejält frispel som höll oss vakna till efter 8 då jag skällde som satan i gatan rent ut sagt och vi pratade en massa. Sedan pratade vi massor på söndagen med.

Slutsatsen efter allt är iaf att han ska jobba på att bla ge mig lite mer plats i sitt liv genom att inte dumpa mig så lätt för andra aktiviteter med folk han faktiskt träffar jämt och ständigt. Vi ses ju knappt. Och att inte ge löften när han ändå sviker dem. Som ved så jag slipper frysa tex. Småsaker. Men jag pallar inte sånt. Jag lägger småsaker på hög tills jag exploderar. Och nu har han nog lärt sig att inte driva mig till den gränsen iaf... Sen har ju jag att jobba på min grej med. Att inte alltid tro att jag är ivägen eller stör. Det är mitt problem... Och kanske eg inte så litet problem heller. Men men... Jag är uppfostrad till att jag är ivägen och ska hålla mig undan och varken synas eller höras...

Men men... Allt är bra iaf och vi har båda saker att jobba på. Jag är glad över att vi kan prata om saker. Och att han gör sitt bästa för att förstå mig. Jag ställer mig dock frågan om jag gör mitt bästa för att förstå honom? Kanske bra att jag iaf ställer mig själv frågan... Man kanske alltid ska ställa sig sånna frågor och inte bara tuffa på?

Den 13:e feburari kommer Alexis till mig iaf. Då ska vi fira Alla hjärtans dag ihop. Inte för att jag vill ha en miljon presenter, eller eg nåt som kostar. Jag vill bara ha lite extra kärlek och lite extra uppmärksamhet. Så som jag vill ge lite extra kärlek och lite extra uppmärksamhet. Jag vill inte läta köpmännen ta över den dagen riktigt. Räcker kanske redan med de andra dagar som finns?

Som vanligt kan jag inte sova i tid. Jag blir typ knäpp. Skulle vara kul att kunna sova ordentligt. Jag kunde heller inte somna ordentligt eller sova ordentligt när jag vr hos Alexis. Inte en enda natt. Kan bero lite på att han snarkade så högt nu när han är aningens förkyld... Men men... Vad ska jag göra? Inga grejer tycks funka. Varken avslappning eller medicin... Det går mig rätt bra på nerverna....

gynbesöket

Jag vet inte om jag kan svara på hur det gick hos gynekologen. Delvis bra, delvis åt helvete. Jag är inte sjuk (mer än i huvudet). Men min p-stav funkar inte riktigt som den ska... Vad ska man nu göra då? Bett älsklingen ringa mig iaf så får vi diskutera det. För jag vill gärna ha nåt som fungerar som det ska. Föredrar nåt som tar bort blödningen... Så nu sitter man med en begynnande ägglossning. Jag blir deprimerad... Mer än vanligt då...

"Du har kvalificerat dig för influensan"

Jag har varit på vårdcentralen idag. Jag har ju varit så himla sjuk så det har sprutat ur öronen på mig. Jag har ju dock blivit bättre på vissa områden. Men jag har ont som tusan i lungorna. Så idag knatade jag bort till vårdcentralen. Han sa att det är två veckor minst som man är sjuk av influensan. Sen, inte nog med det verkar det liksom inte så farligt med lungorna. Får något slemlösande eftersom jag hostar upp en massa dumt stenhårt slem. Fast jag kasnke inte gick förgäves iaf då jag själv hörde hur det pep i mina lungor när jag andades. Så bhöver man inte verka som en hypokondriker som min gudfars fru. Hon gick till vårdcentralen efter att ha skurit sig på en pappersbit. Jag skämtar inte...

Nu ska jag snart knata iväg igen. Nämnde mitt lilla kvinnliga problem med att jag blödde en hel syndaflod från mina kvinnligare delar nu när jag var sjuk med. Den fina smärtan har ju heller inte försvunnit fast det har slutat blöda. Och jag ska för bövelen inte blöda! Jag har ju min fina p-stav som ska sätta stop för sån skit. Men men... Jag skulle iaf få komma på en kontroll. Det känns bra. Är ju säkerligen inget, men det är skönt att få bekräftat att man bara har ont utan orsak =P

Jag tror inte min kropp är så glad på mig. Den gör ju ont hela tiden. Rätt irriterande. Men den försöker sägs mig nåt antar jag. Vore bara hett om den kunde skicka ett brev på posten och berätta vad det är för fel. Eller om den bara vill gnälla nu när man närmar sig 25. Nu när man fyller "närmare 30 än 20". *dubbelsuck*

Men men... Får kanske göra en uppdatering sedan om min hypokondriska djävulska kropp lite senare. Och berätta hur ajg ser fram emot att få åka till min älskling imorgon. Och vi får nog några timmar extra eftersom svärmor är hemma och kan komma och hämta lite tidigare. Värdefulla timmar! Men men... Vårdcentralen igen nu. Sedan en till löjlig uppdatering =)

Jag blir lite deppig numera när jag går in för att läsa tidningen. Inte nog med att det inte står någonting som känns lite pepp. Det står så deppiga saker att man bara vill gråta. Men man har blivit bombarderad med att få se så mycket skit i så många år nu att man får gräva för djupt för att hitta tårtarna. Ibland kan man kanske klämma fram nån om man tänker på det som skrivits, och lite annat extra sorgligt. Så får man kanske inte totalt dåligt samvete. Men ändå blir det dåligt samvete med tanke på att man inte kan känna en genuin känsla inför det man läser. Man har sett det för många ggr. Och idag undrade jag ändå varför det finns saker som idol, lets dance och annan skit. De får enorma rubriker om vem som har åkt ut. Vem som ska göra vad under kvällen osv. Senast nu åkte blondinbella ut. Jag tackar gudarna för det. Hon ser rätt nerknarkad ut asså. Sluddrar som fasen när hon pratar med. Varför får hon så mycket uppmärksamhet? Är det en rolig nyhet lets dance? Utbilda en som inte förstår vitsen med dessa program...

Idag hittade jag en låt i min playlist på mobilen oxå som passar så bra. Saknar min älskade Alexis. Vem vet när jag får träffa honom igen....

Brandy - Long distance

There`s only so many songs that i can sing to pass the time.
And i`m running out of things to do to get you off my mind (oh whoa).
All i have is this picture in a frame (oh ah),
That i hold close to see your face everyday.

With you is where i`d rather be,
But we`re stuck where we are.
It`s so hard, you`re so far..
This long distance is killing me.
I wish that you are here with me,
But we`re stuck where we are
It`s so hard, you`re so far.. (so hard, you`re so far..)
This long distance is killing me.

It`s so hard, it`s so hard, where we are, where we are, you`re so far.
This long distance is killing me.
It`s so hard, it`s so hard, where we are, where we are, you`re so far
(so hard, so hard, where we are, where we are, your so far).
This long distance is killing me.

Now the minutes feel like hours
And the hours feel like days.. (whoa oh whoa)
While i`m away (way-ay)
You know right now i can`t be home (ah)
But i`m coming home soon (ah)
Coming home soon.. (ah a hah)
All i have is this picture in a frame (ah),
That i hold close to see your face everyday.

With you is where i`d rather be (where i`d rather be..),
But we`re stuck where we are (oh oh).
It`s so hard, (oh ah) you`re so far.. (oh ah)
This long distance is killing me.
I wish that you are here with me (you are here with me),
But we`re stuck where we are (oh oh)
It`s so hard, (oh ah) you`re so far.. (oh ah)

Can you hear me crying?
Ooh (oh-oh oh-oh)
Can you hear me crying? (oh-oh ah!)
Ooh (oh-oh oh-oh)
Can you hear me crying? (oh-oh ah!)
Ooh (oh-oh oh-oh)
Ooh woo whoa ah ah oh ah (oh-oh ah!)
Uh ah uh ah whoa0h ah (oh-oh oh-oh)

With you is where i`d rather be (where i`d rather be..) whoa!
(but we`re stuck where we are) oh!
(it`s so hard) so hard (your so far), so far
(this long distance is killing me) this long distance is killing me
I wish that you are here with me (you are here with me) me..
(but we`re stuck where we are) stuck where we are! so hard! so far
This long distance is killing me

It`s so hard, it`s so hard, where we are, where we are, you`re so far.
This long distance is killing me.
It`s so hard, it`s so hard, where we are, where we are, you`re so far
(so hard, so hard, where we are, where we are, your so far).
This long distance is killing me.

There`s only so many songs that i can sing to pass the time.

Har du någonsin velat dö?

Så känner jag just nu iaf. Jag har ju haft ont i magen en hel del veckan innan här. Sen på söndag kände jag mig inte helt kry. På eftermiddagen gick det utför som en störtloppsåkare. Alexis var med mig och träffade min moster. Han hörde sarkasmen och falskheten i hennes röst. Skönt att det inte bara är jag. Skrämmande, det blir bara värre och värre med dagarna. Dock var det trevligt att märka att det knakar i fogarna mellan henne och hennes make. Tror han har fått mer än vad han velat med henne asså... Men Alexis kom inte med det tåg han skulle. Så jävla surt asså... Har aldrig sett honom i sånt upplösningstillstånd innan. Såg ut som han skulle bryta ihop. Han fick iaf följa med mig hem och sedan ta sig från min stad till sin stad genom att gå upp 5 på morgonen. Han smnade sisådär vid 2 på natten efter att ha tagit hand om lilla mig som var så sjuk. Kan ju säga att det var inget i jämförelse med vad som följt de senaste dagarna...

Måndag. Jag sov. Tisdag. Jag sov till typ 2 på eftermiddagen. Jag sov i 1½ dygn. Det är inte så lite det... Under den perioden var jag uppe och kissade två gånger. Känns inte som det bästa för kroppen. Sent nu på kvällen började jag blöda från mitt kvinnliga område. Känns lite oroande eftersom jag har haft ont där i över en vecka. Och med tanke på min fina underbara lilla pstav i armen som ska förhindra dummma blödningar känns det lite oroande. Men men... Än är jag inte död. Alexis säger att vi pratade under måndagen. Nej, det minns inte jag. Undra vad fasen vi pratade om eg...

Messade förut och kollade om han var hemma och vaken. Men han var hos en kompis och spelade fortfarande. Så jag ville inte säga helt som det var. Att jag kände mig halvt förstörd och behövde prata. Det får vänta. För första gången på evigheter slipper han ju sin kompis tjej i närheten som han tycks ha tröttnat att ha i hasrona en hel del. Och det kan jag förstå. Kul att ha nån som förbjuder en att spela tv-spel med sin kompis i närheten. Killar behöver få leka av sig så som vi tjejer behöver med. Vi har bara våra egna grejer vi leker av oss med. Oavsett om det är ett spel, shopping eller vad det nu kan tänkas vara. Man kan ju dessutom enligt min åsikt låta pojkar vara pojkar en stund själva då om man tycker det är tråkigt. Man kan umgås med sig själv ibland. Så, jag ville verkligen inte störa inatt. Jag vill låta min älskling leka av sig ifred. Även om det känns överjävligt och ensamt för mig. Men, i ett förhållande får man ju offra lite ibland för den andres lycka med. Och gnäller gör jag ju så ofta nu när jag är sjuk ändå...

Det var vidrigt svårt att komma upp ur sängen på eftermiddagen. Jag grät och skrek. Fy fan för den smärtan asså. Men vad skulle jag göra? Jag var ju tvungen att kissa! Och det är ett problem när man inte har någon som kan hjälpa en. Kanske en stor del i det som krossar mitt hjärta så med. Att när det verklign gäller så står jag rätt ensam. Familjen är ju puts väck som det heter... Jag får klara mig själv.

Stackars lilla kissemiss jag har då. Hon har fått överleva helt ensam när jag har sovit. Hon har ju haft mat och så. Men hon har nog tyckt att det har varit jobbigt att inte fått mysa. Hon har verkat rätt rastlös och jag har bara velat sova. Inte kunnat mycket annat än sova för den delen heller...

Antar att jag ska göra det jag har gjort bäst de senaste dagarna nu då... Sova. För snart däckar jag här...